Nu är den provkörd lite mer än en vecka och ja! Älskar denna bil. Fiat Freemont 7 sitsig diesel awd, suv. Passar perfekt för oss, kruxet är att vi bytte in båda våra andra ögonstenar. Nu får vi hålla oss till cykel och buss också. Hmm…..

Eftersom vi redan börjat arbeta med sinnet hörsel och avverkat en del inom området är nu tanken att vi arbetar med:

Smaksinnet. Det är smaksinnet som talar om för dig vad du äter och dricker. Smaklökarna på tungans ovansida känner av om det är salt, sött, surt eller beskt. Det är faktiskt svårare än man tror att smaka rätt. Smaksinnet tar hjälp både av lukten och hur det som du äter och dricker känns när det kommer in i munnen.

Traditionellt har man brukat särskilja på fyra olika grundsmaker – sött, salt, surt och beskt. Numera räknar man också med en femte grundsmak som kommit att bli känd under sitt japanska namn – umami. Smakorganen utgörs av små knölformade eller veckade bildningar, s.k. papiller, som finns utspridda på tungan, gommen och i svalget. I ytskiktet på papillerna sitter sedan de egentliga smakorganen – smaklökarna, som i sin tur innehåller smakceller som är känsliga för olika smakämnen.Totalt har en vuxen människa mellan 5000 och 10000 smaklökar utspridda i papillernas ytskikt.

Testa en kompis! Mata en kompis som håller för näsan och har förbundna ögon. Kan hen känna skillnaden på smaken utan att känna lukten? Prova med ex. äpple, päron, rå potatis och morot.

Sång om smaksinnet

Mer info via Wikipedia

Synsinnet. Synsinnet ger dig information om allt runt omkring dig. Det finns stora likheter mellan dina ögon och en kamera. På mycket mindre än en sekund får du bilder. Kolla din “kamera”! Se dig om i klassrummet. Hela tiden ser du nya bilder, både rörliga bilder och stillbilder. Då förstår du hur snabb och smidig din ”kamera” är.

SLI Sinneskarusellen – ögat

Synsinnet

Synen hjälper oss att uppfatta omvärlden omkring oss. Det finns inget annat sinne som ger oss så mycket information om vår omgivning. 70 % av alla sinneceller i kroppen finns i våra ögon. Vi kan likna våra ögon vid en kamera. All information vi får via våra ögon skickas vidare till hjärnan för att tolkas och sättas samman till våra subjektiva synintryck. Synsinnet har också en avgörande roll för att få koordinerade rörelser och full kontroll över kroppens balans.

Experiment

Sträck ut armarna och håll pekfingertopparna mot varandra, som pistoler. Fokusera på en punkt långt bakom fingrarna, så att de blir lite suddiga. Om det är svårt kan ni ställa er framför en vägg och fokusera blicken på väggen. Det ser ut som om det är en flygande korv mellan fingertopparna! Försök att långsamt dra isär och flytta ihop pekfingertopparna. Hur stor kan korven bli? Eftersom ögonen sitter en bit ifrån varandra ser varje öga det man tittar på ur en lite annan vinkel. Varje öga skickar alltså en lite annorlunda bild till hjärnan. När hjärnan sätter ihop de två bilderna kan vi få en uppfattning om djup och avstånd. Om hjärnan bara får en bild från ett öga är det svårare att bedöma avståndet, som i experimentet med knappen i burken. Och ibland, när hjärnan inte riktigt kan få ihop de två bilderna som ögonen skickar blir det ett ”mellanting”, som den flygande korven.

Luktsinnet

Djur, människor, växter, ja i stort sett allt som finns sänder ut ämnen som luktar – doftmolekyler/doftämnen. I näsans slemhinna finns miljontals nervceller. Varje cell har bara en luktmottagare. Totalt har vi ca 350 olika luktmottagare, doftreceptorer, (en mus har 1300) som känner av doftämnen när vi andas luft genom näsan. Receptorerna sparkar igång en process som leder till att vi känner en lukt. Via en särskild nervbana, luktnerven som består av miljontals enskilda nerver, transporteras doftsignalen till olika delar i hjärnan: känslornas centrum (amygdala) och där vi lagrar nya minnen (hippocampus). Doften kan sedan framkalla en känsla eller ett minne hos oss, eller lagra ett nytt minne. Så om du vill slippa att städa så häll lite såpa i hörnorna. Såpdoften talar ju om att det är nystädat!

 SLI

Känsel

Känselcentrum sitter i hjärnan. När man pratar om känsel menar man flera olika saker. Man kan uppleva:

Träna på iPad/dator

Kroppsdelar

Hörövning för SvA 1

Lyssna och peka rätt 1

Hörövning för SvA 2

Lyssna och peka rätt 2

Webbmagistern

Lexin – bildtema

Människokroppen

LPP LPP kroppen åk2

PP kost och hälsa: PP kost och hälsa

Kontroll: Kroppsdelar

Vilket sinne

Korsord korsord kroppen

Korsord sinnnen

Roligt att göra

Lek : Koppla ihop

Jobba vidare: dikter

Färgen röd:

röd ser ut som blodet

röd smakar som en jordgubbe

röd låter som sprakande eld

röd känns som en varm filt

röd luktar som sött

Jag ler när jag tänker på rött.

4/4 2015           Hej Klassen!

Nu händer det grejer ska ni veta. Jag stoppades ner i en liten ryggsäck och så fick jag ligga där och vänta.. Jag hade ingen aning om vart jag skulle denna gång. Så plötsligt så började det röra på sig. Jag hörde två vuxna och två barn som pratade om bil sedan tåg. Vi åkte iväg och efter en halvtimme så satt vi på tåget! Jag en mamma och pappa, en pojke på ungefär 7 år och en flicka som var lite större.

Vi kom fram till något som hette Kastrup… Sedan mer väntan. Där var det jättemycket folk och alla verkade ha massor av packning. Vi också. Jag åkte ner i väskan igen. Men när jag plockades upp så var jag här:

Ombord på ett flygplan! Jaaaa, så roligt. Kallt var det uppe i luften, is på fönstret. Jag funderade på vart vi skulle åka, någon sa Taurito. Sedan somnade jag.

När jag vaknade låg jag nedpackad i väskan igen men ganska snart så packades jag upp. Då fick jag se det hotellet som vi sedan skulle bo på. Det var så varm och skönt i luften, minst 20 grader – inte alls som hemma i Sverige. Ett tag funderade jag på om det fanns någon go bambu på detta stället men nej, här fanns mest Aloeväxter, inte alls så goda – blä. Men en babusticka hittade familjen till mig, men mest som souvenir. Sedan fick vi åka upp till sjätte våningen där vi skulle bo. Från balkongen kunde man se ett badland och havet. Vi var på ön Gran Kanaria som ligger i Atlanten utanför Afrika fick jag veta.Badland! Vad roligt med rutschkanor och lek, familjen köpte en badring att ha kul med. En härlig vecka blev det innan det var dags att åka hem igen till Sverige.

Saknar faktiskt klassen nu. Många kramar från Herr Panda. /PS, vet ni vilken familj jag åkte med? Jag tro ni har gissat svaret

Ibland blir livet inte riktigt som man tänkt sig. Varje år föds det ca 120 barn i Sverige med något som heter Downs Syndrom. Hur är det att växa upp med en funktionsnedsättning och som också vara förälder med villkorslös kärlek till sitt barn? Arbeta med – och förklara vilka mål vi har i skolan från skolverkets normer och värden, se längst ned på sidan.

Bilden ovan är från dessa systrar: Annorlunda är bra! Annorlundaär roligt! – En inbjudan från Facebook.
Jag heter Nathea och jag vill utmana alla skolor och alla arbetsplatser (och alla andra som vill)! Hjälp mig visa att det är bra att vara annorlunda! Fredagen 20 mars vill jag att vi ska hjälpas åt att hylla våra olikheter. Jag vill att andra också ska förstå hur roligt det är med annorlunda.
Jag är tio år och min storasyster Noelle har downs syndrom. Min syster är annorlunda. Och hon är världens bästa storasyster. Jag är stolt över Noelle, hon är rolig. Jag blir ledsen när jag hör fula ord om andra människor.
Nu gör vi skolan och världen mer färgglad och mer kärleksfull!
Hjälp mig göra den här skoldagen till en rolig dag full av fä…rger!
Hjälp mig fylla FB och Instagram med fötter i regnbågens alla färger!
Dra på dig olika sockor du också och dela detta till alla du känner!
Alla är välkomna att vara med!
Hälsningar Nathea Anemyr
genom mamma Erica Rinaldo
#rockasockorna
Läs mer om World Down Syndrome Day som firas 21 mars (eftersom det är en lördag så börjar vi redan på fredagen så skolor och arbetsplatser kan vara med):
www.worlddownsyndromeday.org

Titta på sli: du och jag Ebba och William

Det är klart att vi vill hjälpa till att rocka sockorna (byta till udda och färglada strumpor den 20/3)! I klassrummet kan vi göra egna strumpor – rita ett par sockorså färgglatt som möjligt – gärna på båda sidorna, klipp ut och häng upp som på en ”tvättlina” i fönstret.

• Fundera på hur det kan vara att ha andra funktionsnedsättningar. Hur kan dessa se ut? Måste de synas? Hur bemöter vi andra personer som skiljer sig från hur man är själv? Hur ser skolan ut, är det alltid enkelt att kunna vara sig själv när man leker, äter, går till toa etc.? Har vi några anpassningar på vår skola?

Info om downssydrom ca 120 barn föds i Sverige varje år

Aftonbladet

ALL OF ME

Happy

Lekar från Specialpedagogiska Skolmyndigheten

LGR 11 Normer och värden 2.1 : Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

ronneby kommun skriver i sin egen handlingsplan att: En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar – oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Fick tips från Marikas blogg att arbeta med känslor genom Friends filmer. En mycket givande lektion. Se exempel nedan:Givande samtal där alla fick prata. Tre kolumner där vi skrev 1:ord kränkningar 2:hur det känns 3:vad vi kan göra åt dem. Jag har laminerat upp lappar med alla elevers namn och drar dem så att alla får möjlighet att säga några ord eller bara säga pass om man inte vill tala just när ”mitt” namn dras. Efter samtalen gjorde vi solstrålar utifrån våra händer där vi skrev fina saker som man ska vara som kompis.

vi arbetar vidare med jämlikhet:

Marika Nylund Ek

Sara Bruun

Tänk på att titta i backspegeln för att komma ihåg sådant som vi gått igenom. Jag anser att arbetsområdet fortfarande kan vara ganska omfattande då rymden är ett så pass abstrakt område. Det gäller att skapa en god grundförståelse varför planeter rör sig som de gör osv. Inte bara hur månen kretsar runt jorden osv.

Lektion 1; BigBang ord att förklara; solsystem, galax, roterar, axel, lutning.

Lektion 2; ATT SKRIVA: Solen och andra stjärnor En stjärna är ett väldigt klot av gas. Solen är den stjärna som är närmast jorden. De ljusa stjärnorna på natthimlen bildar mönster som kallas stjärnbilder. De är sig lika i tusentals år.
Solen är vår egen stjärna, den som planeterna i vårt solsystem kretsar kring. Det är en alldeles vanlig stjärna. Men den är ändå mycket stor, jämfört med planeterna. Mätt tvärs över är solen mer än hundra gånger så stor som jorden. Liksom andra stjärnor är solen ett hett klot av gas, mest väte.

Undersök: vart söder ligger med hjälp av en kompass och hur man kan se söder med hjälp av solen. Tidur med hjälp av solen

Lektion 3; ATT SKRIVA: Planeterna och vårt solsystem Solsystemet är det planetsystem som omfattar solen, de åtta planeterna och deras månar, samt många fler andra mindre objekt, som meteoroider, asteroider och kometer.P laneterna och vårt solsystem
Inre planeter: Merkurius Venus Jorden Mars
Yttre planeter: Jupiter Saturnus Uranus Neptunus

Lektion 4: fritt skrivande. Uppstart: kontrollpunkt för att bedöma elevers fria skrivande, vi kommer att titta på *använda stor och liten bokstav *punkt och frågetecken *göra mellanrum mellan orden *skriva olika typer av texter tex. sagor, dikt och brev *skapa texter där ord och bild hör ihop *sriva med läslig handstil och på dator *kunna läsa igenom och förtydliga dina texter

Lektion 5: ca 4 min om astronautyrket: Tänk om svenska Tänk om arabiska Tänk om persika Svara på eventuella frågor om rymden via ex Rymdstyrelsens, NASAS hemsidor, se länkar nedan. Låt eleverna ta del av och påverka innehållet.

Lektion 6: fortsatt fritt skrivande, inspiration genom att lära känna en astronaut till yrket. Christer Fuglesang om sitt yrke 28min.

Lektion 7: Lyssna på berättelser om stjärnor och planeter. Ungafakta, Börja arbetet med Rymdenhäftet (från lektion.se, Helena Frölin)

Lektion 8: andra fenomen, norrsken, sateliter. Dokumentera unskapskontroll årstider, dagar på ett år, en månad, en vecka samt rymdhäftet.

LÄNKAR:

Ungafakta

Rymdstyrelsen

Katharinas länkar för barn

Naturhistoriska

Planeter

Christers böcker, Rymdsaga Rymdlåt

SVT bokstavskul rymden

VETAMIX animering om rymden

Solsystemets rotation

Hur stor är Tellus jämförelsevis? stäng av ljudet!

Årstider

Norrsken

Pedagogisk planering Rymden åk 2

SYFTE

Undervisningen i ämnet Fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

”Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.”

CENTRALT INNEHÅLL

Året runt i naturen • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

KONKRETISERADE MÅL

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och j orden rör sig i förhållande till varandra Detta innebär att du på olika sätt ska visa för oss lärare att du har förstått att solen är i centrum för vårt solsystem samt att jorden liksom övriga planeter rör sig runt solen. Du skall också visa att du förstår att månen rör sig runt jorden.

Du ska veta att det tar ett år för jorden att ta sig runt sin bana runt solen och att det tar en månad för månen att röra sig runt jorden.

ARBETSSÄTT

Innan arbetet kommer igång är alla elever med och diskuterar hur vi kan arbeta för att nå målen samt hur eleven kan visa för oss lärare att man har klarat målet. Dessa diskussioner ligger som grund för resten av den pedagogiska planeringen (se nedan)

Vi kommer att starta vårt arbete med att se film, diskutera och läsa litteratur kring olika berättelser och tankar om hur jorden och universum skapades. Vi kommer också att göra en fiktiv resa ut i rymden då vi lär oss mer om astronautyrket. Du och en kamrat kommer att få planera en rymdsaga som ska skrivas löpande under hela temat. Ni ska träna på att planera ert skrivande och att därefter följa planeringen. Samtidigt kommer ni att få inspiration till lämpligt innehåll genom att: • titta på filmer • göra egna bilder med olika tekniker • sjunga sånger • dramatisera • läsa och lyssna till skönlitteratur inom temat • läsa faktatexter • skapa egna faktatexter • öva på att muntligt använda olika begrepp kopplade till temat.

Vi kommer under arbetets gång att arbeta med följande områden: • Big Bang • Astronauter/rymdfarkoster • Solen • Månen • Planeterna i vårt solsystem • Tidsbegreppens koppling till jordens, solens och månens förhållanden till varandra • Stjärnor och stjärnbilder

Ett delvis anpassat klassrum som jag la min egen fritid på att städa upp i torsdags. Arbetsuppgifter som ligger utöver vår undervisningstid. Här är jag nu. Hit vill jag:

Just nu arbetar jag 80% vilket ska vara 28h på arbetsplatsen och 8h förtroendetid. Det är den tid man har ”hemma” för att fixa lektioner etc. Personligen lägger jag ner långt mer tid på att fundera på skolverksamheten än dessa 36h. Det är ett dilemma att man vill mer, kan mer men hinner inte. Till loven faller många ihop, inklusive mig själv för en dag då jag sover ut, för att pressen är så hög. Totalt arbetar en lärare 45h per vecka heltid. Det är alltså inarbetad tid vi är lediga under lov, inte en extra förmån som det kan se ut att vara. Det är inte menat som gnäll, det är kritiskt granskande lärarglasögon: det är VERKLIGHETEN.

Jag vill hinna med! Jag vill att ”mina” ungar ska ha en bra skolgång, både egna och dem jag undervisar. Vet inte hur de gör det men i Storbritannien verkar lärare ha tid för att skapa sina egna verktyg till lärande, även om det är skoluniform som gäller är atmosfären lugn och ombonad. Nu var det några år sedan jag själv var på studiebesök i en londonskola men då upplevde jag det som om strukturen skapade en bra grundtrygghet hos eleverna. De behövde inte hitta sin plats utan visste vad som förväntades av dem.

Så lite karateträning på det, Alva, Axel och mamma.

Choku-zuki: Rakt slag

Dachi: Benställning

Gedan-barai: Blockering nedåt

Hidari: Vänster

Migi: Höger

Naotte: Slappna av

Seiretsu: Uppställning

Sensei: Lärare, instruktör

Sensei ni rei: Bugning mot läraren

Shomen: Huvudväggen

Tsuki: Rakt slag

Zenkutsu-dachi: Benställning med 60% av tyngden på främre benet. Avstånd 80-100 cm mellan främre och bakre foten. Höftbredds avstånd i sidled. Främre foten lätt inåtriktad, bakre foten maximalt framåt vriden.

(Källa: http://www.ljusdalskarateklubb.se/Ordlistaforkaratetermer.htm)