Att väcka sinnet | Wihlstrands

Nu är vi igång med ett arbete i om kroppen. Det är roligt och utvecklande – många stjärnögon när vi laborerar och lär oss mer om våra sinnesorgan. Tanken är att vi även ska tangera kroppen och viktiga organ samt vad vi behöver för att må bra. Mycket av materialet hittar jag på Kalvin.

Eftersom vi redan börjat arbeta med sinnet hörsel och avverkat en del inom området är nu tanken att vi arbetar med:

Smaksinnet. Det är smaksinnet som talar om för dig vad du äter och dricker. Smaklökarna på tungans ovansida känner av om det är salt, sött, surt eller beskt. Det är faktiskt svårare än man tror att smaka rätt. Smaksinnet tar hjälp både av lukten och hur det som du äter och dricker känns när det kommer in i munnen.

Traditionellt har man brukat särskilja på fyra olika grundsmaker – sött, salt, surt och beskt. Numera räknar man också med en femte grundsmak som kommit att bli känd under sitt japanska namn – umami. Smakorganen utgörs av små knölformade eller veckade bildningar, s.k. papiller, som finns utspridda på tungan, gommen och i svalget. I ytskiktet på papillerna sitter sedan de egentliga smakorganen – smaklökarna, som i sin tur innehåller smakceller som är känsliga för olika smakämnen.Totalt har en vuxen människa mellan 5000 och 10000 smaklökar utspridda i papillernas ytskikt.

Testa en kompis! Mata en kompis som håller för näsan och har förbundna ögon. Kan hen känna skillnaden på smaken utan att känna lukten? Prova med ex. äpple, päron, rå potatis och morot.

Sång om smaksinnet

Mer info via Wikipedia

Synsinnet. Synsinnet ger dig information om allt runt omkring dig. Det finns stora likheter mellan dina ögon och en kamera. På mycket mindre än en sekund får du bilder. Kolla din “kamera”! Se dig om i klassrummet. Hela tiden ser du nya bilder, både rörliga bilder och stillbilder. Då förstår du hur snabb och smidig din ”kamera” är.

SLI Sinneskarusellen – ögat

Synsinnet

Synen hjälper oss att uppfatta omvärlden omkring oss. Det finns inget annat sinne som ger oss så mycket information om vår omgivning. 70 % av alla sinneceller i kroppen finns i våra ögon. Vi kan likna våra ögon vid en kamera. All information vi får via våra ögon skickas vidare till hjärnan för att tolkas och sättas samman till våra subjektiva synintryck. Synsinnet har också en avgörande roll för att få koordinerade rörelser och full kontroll över kroppens balans.

Experiment

Sträck ut armarna och håll pekfingertopparna mot varandra, som pistoler. Fokusera på en punkt långt bakom fingrarna, så att de blir lite suddiga. Om det är svårt kan ni ställa er framför en vägg och fokusera blicken på väggen. Det ser ut som om det är en flygande korv mellan fingertopparna! Försök att långsamt dra isär och flytta ihop pekfingertopparna. Hur stor kan korven bli? Eftersom ögonen sitter en bit ifrån varandra ser varje öga det man tittar på ur en lite annan vinkel. Varje öga skickar alltså en lite annorlunda bild till hjärnan. När hjärnan sätter ihop de två bilderna kan vi få en uppfattning om djup och avstånd. Om hjärnan bara får en bild från ett öga är det svårare att bedöma avståndet, som i experimentet med knappen i burken. Och ibland, när hjärnan inte riktigt kan få ihop de två bilderna som ögonen skickar blir det ett ”mellanting”, som den flygande korven.

Luktsinnet

Djur, människor, växter, ja i stort sett allt som finns sänder ut ämnen som luktar – doftmolekyler/doftämnen. I näsans slemhinna finns miljontals nervceller. Varje cell har bara en luktmottagare. Totalt har vi ca 350 olika luktmottagare, doftreceptorer, (en mus har 1300) som känner av doftämnen när vi andas luft genom näsan. Receptorerna sparkar igång en process som leder till att vi känner en lukt. Via en särskild nervbana, luktnerven som består av miljontals enskilda nerver, transporteras doftsignalen till olika delar i hjärnan: känslornas centrum (amygdala) och där vi lagrar nya minnen (hippocampus). Doften kan sedan framkalla en känsla eller ett minne hos oss, eller lagra ett nytt minne. Så om du vill slippa att städa så häll lite såpa i hörnorna. Såpdoften talar ju om att det är nystädat!

SLI

Känsel

Känselcentrum sitter i hjärnan. När man pratar om känsel menar man flera olika saker. Man kan uppleva:

beröring
tryck
värme
kyla
smärta.

De olika känselupplevelserna registreras i hud, muskler, senor, leder och i inre organ. Impulserna skickas vidare med hjälp av nervbanor till hjärnan. Först när informationen når känselcentrum i hjässloben blir man medveten om upplevelsen. Det ger viktigt information om hur huden påverkas och om kroppsdelarnas läge och rörelser.

Hittat från Möllegårdsskolan i Karlshamn:

Känseln

Känsel har du mest genom huden, men även andra delar av kroppen t.ex. insidan av munnen. Huden kan kännas om något är glatt eller strävt och huden kan även känna om något är kallt, varmt, vått eller tott. Sedan kan man naturligtvis känna om något gör ont eller om något är skönt.
Det finns olika sorts nervceller vissa celler kan bara känna om något är kalt eller varmt och några celler kanbara känna ifall det gör ont. Det finns mera nervceller på vissa ställen än andar där det finns mindre. På fingertopparna finns det mera nervceller alltså har du bättre känsel på fingertopparna. Det är därför dem blinda använder fingertopparna väldigt mycket.